Människan är en musikalisk varelse. Vi har framställt musik på många olika sätt sedan vårt ursprungs början. I arkeologiska utgrävningar har man funnit instrument, framställda av naturliga material som djurben och stenar.
Det äldsta instrumentet är med största sannolikhet den mänskliga rösten. Man har kunnat se på neandertalarnas vokala anatomi att de hade möjligheter att sjunga precis som oss, men vi kan inte veta om de faktiskt gjorde det. På Wikipedia kan du läsa mer om hur människans tal har utvecklats.
Ett annat grundläggande element i all musik är rytm. Ännu idag finns det ett antal naturfolk kvar i världen, och vi kan se hur de framställer sin mat genom att exempelvis stöta sönder korn eller nötter med mortel. De här rytmiska rörelserna och ljuden som uppstår vid matframställning kan, tillsammans med människornas röster, ha gett upphov till den första musiken bland oss människor. Genom att sjunga över det repetitiva arbetet kan människor ha skapat band emellan sig, samtidigt som de stärkte sina möjligheter till överlevnad och tillgång till mat.
Man brukar också säga att en möjlig uppkomst till musik bland människor är när mödrar talar med sina barn, så kallat bebisspråk. Det är ofta melodiskt och rytmiskt till sin natur, och upplevs som musikaliskt för den som lyssnar.
De tidiga, förhistoriska beninstrument man hittat är runt 40 000 år gamla. Det var paleolitiska benflöjter, framställda av ben från
grottbjörnar. En av dessa upphittades år 1995 i Slovenien. Man har även hittat flöjter gjorda av ben från fåglar och mammutar, framställda runt samma tid i Tyskland.
Ett annat mycket gammalt instrument är den så kallade brumsnurran. Den var utformad som en avlång träbit, fäst vid en lina. Man höll sedan i linan och svängde hastigt runt träbiten i luften, vilket gav upphov till ett ljud i hög tonart. Här i Norden brukar samma instrument benämnas som en “vinare”. Brumsnurran har använts som ett rent musikinstrument, men också som en barnleksak och som ett sätt att kommunicera med andevärlden. Den förekommer fortfarande bland urbefolkningen i Australien, Nordamerika och på Grönland. Man har hittat gamla brumsnurror i Ukraina från cirka 18 000 f Kr. De har även upphittats i Afrika, Indien och Asien.
Akustikarkeologi är ett forskningsområde där man undersöker akustiken på arkeologiska utgrävningsplatser och i de artefakter man grävt upp. Forskningsområdet i sig omfattar flera olika områden, som akustik, musiketnologi och digital modellering. Med hjälp av akustikarkeologi kan man undersöka hur musiken lät under förhistorisk tid. Genom denna forskning har man kunnat se att de områden i grottor där det finns flest grottmålningar, också är de ställen där det var bäst akustik. De områden i grottan med bäst akustik som var för smala för att måla i har ändå markerats med rött av dessa förhistoriska musikanter. Man har också hittat flera sorters benflöjter i anslutning till dessa områden.
